fbpx
Dagbok

4 blogginlägg jag älskat

Dags för mig att lista några riktiga guldkorn i den finlandssvenska blogosfären. Tidlösa inlägg som levererat på olika sätt. Egentligen hade jag tänkt göra en mycket längre lista idag, men tiden kommer emot! Kanske blir det en fortsättning på listan snart – det är ju en trevlig följetong att hålla upp, eller hur? Och det finns gott om guldkorn att skriva om.

Varsågoda, 4 blogginlägg jag älskat.

 

Smart och obrydd – Paulima

En av mina absoluta favoritbloggare just nu är Paulina. Det jag gillar med hennes bloggande är att hon är så RELATABLE. Hon beskriver sig själv som ”en amper grubblare, men i grund och botten snäll”. Är vi inte ALLA det? I alla fall i våra huvuden. Och Paulina välkomnar oss till sitt.

Ofta känner jag mig dummast i rummet. Jag erkänner att jag inte tittar på nyheterna så mycket som jag kanske borde eller följer med varken politik eller världsekonomin egentligen alls. Är än idag inte helt hundra på vad Nato är för något och jag vet inte exakt varför det är bra för miljön att vi sorterar våra sopor. Det här är ju saker jag lätt kunde ta reda på om jag ville, så egentligen kanske jag inte borde dumförklara mig själv, utan är väl helt enkelt bara allmänt obrydd. Här hemma består 99% av TV-tiden av Barnkanalen och när jag har en stund över gillar jag att kolla på något som kräver så lite tankeverksamhet som möjligt, typ Kardashians, Real housewives eller bara gamla goda Youtube. Och ni ska veta att jag skäms och hackar ner på mig själv över det här.

Bild från Paulinas blogg.

Bästa bloggen på sevendays enligt mig. Let her shine. Låt henne skriva krönikor i tidningen, va fasen.

 

När man sätter sig ner och pratar med en likasinnadCarola Ekman

Jag har läst Carolas, a.ka Carros blogg ganska länge, men lite sådär med ”ett öga”. Jag gillar hennes bloggstil på många sätt (konceptet, bilderna, ärligheten) men då jag inte riktigt känt att vi befunnit oss på samma ställe i livet (hon ung tvåbarnsmamma, jag 30-årig karriärjunkie) har jag inte känt mig som den direkta målgruppen precis. Men nu börjar vi närma oss! Jag blir, om allt går väl, mamma i sommar och hon satsar på entreprenörskapet. Jag länkar nu till ett äldre inlägg där Carro, efter ett samtal med sin vän och poddkompanjon Rebecka, funderar på att satsa på sin karriär och företagandet.

När vi sedan sent på kvällen satt och åt kvällsmat och svarade på lite mejl, så pratade vi samtidigt om det här med att göra det man själv verkligen VILL göra och inte alltid göra det som förväntas av en.
Rebecka gav mig en sån otrolig kick igår om att våga satsa. Våga ta tid för det jag verkligen vill göra karriärsmässigt, det jag brinner för. Hon gav mig verktyg och pepp för att prioritera om.

Framspolning framåt i tiden – hon gjorde det också. Detta värmer mitt hjärta! Älskar folk som vågar ta alternativa vägar och gå dit hjärtat pekar.

Önskar dig Carro all framgång!

Bild från Carolas blogg.

 

Har vi ett jämställt förhållande? – Ideala Catariina

Jag vet inte hur jag ska formulera mig nu riktigt för att inte låta heeelt bakom flötet och ignorant som få – men jag känner att jag har ganska bra koll på livet som homosexuell man – syftar på familjekonstellationen främst nu (pappa, pappa, barn). Alltså bögar syns mycket mer på TV, porträtteras mycket oftare i både sitcoms som dramaserier och de sitter mycket oftare och tycker saker och ting i nyhetsmorgon och det känns helt normalt för mig. Men homosexuella kvinnor som lever tillsammans har jag sån dålig insyn i och mot min vilja skulle jag nog motvilligt stirra ett ögonblick om jag såg en regnsbågsfamilj med kvinnor på stan (och sen förstås skämmas för att jag inte förstår bättre, pryda idiot).

Tills jag började läsa Catariinas blogg. Hon gör ett jättebra jobb med att informera om sitt liv som homosexuell kvinna på ett lättsamt sätt.

Bild från Catariinas blogg.

Inlägget jag länkar till svarar på frågan om hon och frun har ett jämställt förhållande.

Många tänker väl (även jag har tänkt det) att eftersom vi är två kvinnor så blir det per automatik jämställd. News flash: så är det inte. Det här är något som också vi jobbar med.

Hoppas det kommer fler Q&A-inlägg på bloggen för jag älskar att får svar på mina undringar som jag inte visste att jag undrade över.

 

Två års Marginal – Brygd / Linnea

Linnéa, en 34-årig fellow Vasabo, beskriver sig själv på sin blogg som en ”mestadels munter dysterkvist”.
Hon är på många sätt raka motsatsen till mig. Hon; sådär skönt sval, anti-social, kulturell och retro med en stark känsla för etik och samhällsfrågor. Jag; obotlig optimist med en lätthet för det kommersiella och i ständig jakt på förnyelse, förbättring och utveckling (av mig själv främst). När Linnéa kämpar för rätten att vara introvert, tvär och kritisk genom poetiskt, vackra, estetiskt tilltalande texter (hon är sjukt duktig grafiker) delar jag lökiga statusar som ”goal digger” och ”if you can dream it you can do it” på min instagramprofil. Mitt sätt att leva måste säkerligen ge henne sura uppstötningar, något annat kan jag inte tänka mig, men det respekterar jag storligen! Linnea kunde (skämt åsido) råka på mig på stan, slänga en kantig sten i bakhuvudet på mig* och skratta rått åt det hela vägen hem till kvarteret ”Kappsäcken”. Jag skulle ändå tycka att hon är den coolaste bruden i stan.

*tillägg, det skulle vara sjukt icke-karaktäristiskt av henne att göra något sådant galet – men ni förstår min poäng.

Något som verkligen väckt mina sympatier för henne är hennes inlägg om sin graviditet som trots alla goda intentioner blev en personlig kris för henne. Dessa blogginlägg har varit så värdefulla för mig att läsa. Tro det eller ej, men även jag har bottnar inom mig som jag sällan skriver något om och även jag har lidit av depressioner som ingen vet något om.
Men – jag är som sagt en romantiker. Därför är det också så fint nu att läsa inlägget där hon ser tillbaka på den här ”resan” som jag vill påstå att hon gjort (som jag länkat till). Allt gick ju bra och slutprodukten blev trots allt den otroligt söta tjejen Blenda som inte tycks göra annat än lé, skratta och vinka åt alla hon ser. Väldigt passande namn på en sådan solstråle! Något annat som jag finner väldigt passande här är ett av mina favoritcitat; har man inte solen – får man göra en. 

Bild från Linnéas blogg.


Och så levde dom lyckliga i alla dagar, vill jag tro i alla fall – eftersom jag tror på lyckliga slut och magiska under och allt det där, hej.

 

 

kommentarer

  • Linnea P.

    Men Malin! 😅💕 Din beskrivning av mig, hahaha, vad ska jag ens säga!! Det värmer att läsa att mina inlägg kommit till nån nytta, och det är givande att hänga med i dina graviditetstankar också! Tänker för övrigt ofta på den där kvällen på Doo-Bop för inte så länge sen då du sa att du är så barnkär och bebissjuk — så det gör det (läsningen) extra glädjande och fin! 🙂 Du är cool!

    • Linnea P.

      Här ser vi förresten ett praktexemplar av då jag försöker vara positiv (eller alltså ÄR ju det också men försöker också ~förmedla~ det, ska vi väl säga) och låta glättig. Utropstecken much?? Mm, ganska!!! 😊

    • malinsdriftigheter

      Haha, jag gillar dina utropstecken!!! Älskar att utropstecknet gjordes populärt av pop-marknadsförare i USA typ på 60-talet, om jag inte minns fel förstås. Så du gör helt rätt i nyttjandet av dem!
      Ja, alltså jag kan inte FATTA att JAG snart ska få ha EN ALLDELES EGEN bebis att gosa med! Nu slipper jag ju snegla ner i andras barnvagnar och hänga i barnkammrarna på kalasen. Jag får egen barn-dos! Dagligen! Mer än jag behöver och det är ju mycket!

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

%d bloggare gillar detta: