Dagbok

30 år av liv


Nu har vi äntligen anlänt i december 2018 och det är dags för mig att lansera mitt livs meningsfullaste kampanj. I alla fall så här långt (må det komma många fler projekt i den här stilen).

För nu ska vi fira livet – och vad passar bättre än i ljusets månad. Vilken tur jag haft som fått födas då, en snöig eftermiddag i december 1988. Liten och ömtålig, men beslutsam att kämpa mig fram trots sjukdom och svårigheter.
Ännu känns det bara som att resan börjat för mig, men kampen tror jag är över. Det är fördelen med att fylla 30 – nu blir jag äntligen tagen på allvar när jag vill genomföra något. Jag finns. Jag blir sedd. Jag blir lyssnad på. Och jag är framförallt frisk. Jag hade aldrig några allvarliga sjukdomar, bara små driftsbesvär.

 

Min 30-årsdag är en viktig milstolpe för mig. Det har varit min polstjärna under 20-åren faktiskt, hur fånigt det än låter. Tänk er – den fula ankungen som blev en svan, så har jag föreställt mig det. Svanen har varit mitt “totemdjur” när jag kämpat med kärleksbekymmer, ekonomi, karriär, hälsan, tandställning och relationsproblem. Orka tills du är 30, då vänder det.

Och vänt har det gjort. Hela 2018 har varit helt otroligt – jag har verkligen spurtat på slutet! Jag TROR igen på att livet kan bli bättre. Med åren blir jag både starkare och mjukare, det är en bra kombination.

Frågan är nu – vad ska jag nu göra med mina starka, vita vingar?

Men jag är ju ingen moder Theresa, för det. Även jag tänker på ytliga saker. Jag har t.ex under årens lopp haft sådana visioner för hur jag ska fira min 30-årsdag. Snyggt, ska det vara.
Sanningen är att jag älskar att ordna fester, laga mat, baka och ställa till med kalas. Men ju närmare jag kommit den stora dagen desto mindre har jag velat festa, desto mer har jag velat dra mig tillbaka och tänka. Inventera.

Men jag vill inte att den här dagen ska passera obemärkt. Jag vill ha en bra känsla i magen – inte känna mig misslyckad när folk frågar den oundvikliga frågan “vad gjorde du på din 30-årsdag då?”.

Jag har inte firat min födelsedag på flera år. Det är komplicerat, och har alltid varit det av anledningar som jag inte vill gå in på. Men nu vänder jag trenden och gör något fint av det. Firar mitt liv med någonting fint. Och aldrig mer ska jag angsta över min födelsedag.

Det är kanske lite pretentiöst att tänka på sitt livsverk redan vid 30, men jag tänker likväl på det. Jag vill att mitt liv ska ha mening och jag vill använda mina erfarenheter och kontakter till bra saker.
Jag har vissa talanger och jag kan göra mer med dem än att baka kakor och driva företag. Fast, en sak utesluter såklart inte den andra. Jag kan må bra, trivas med mitt liv och göra gott samtidigt. Balans med allt!

Men till inläggets poäng.

Jag vill nu ta tillfället i akt att bjuda in DIG, bloggläsare, bekanting, släkting och kund till en annorlunda födelsedagsfest – en födelsedagsinsamling som jag kallar “30 år av liv!”

 

Med anledning av min 30-årsdag 14.12 har jag startat en insamling, en så kallad crowdfunding, för långtidssjuka barn och deras familjer. Hashtaggen är #30åravliv och insamlingen sker online.

Jag valde mellan tre olika välgörenhetsorganisationer men kom slutligen fram till att det nog är barnens välmående som ligger mitt hjärta närmast. Att hjälpa dem uppfylla sina drömmar. Det är så fruktansvärt orättvist att en del barn ska behöva ha en så tuff start på den resan. Genom att skänka en slant till min födelsedagsinsamling (alla summor räknas) gör du både mig väldigt glad och en härlig unge ännu gladare. Och deras familj. Och projekt liv. Och samhället. Ser ni hur detta blir ringar på vattnet?

 

Givandets glädje är verkligen den största glädjen.

Jag hoppas att ni som läser den här bloggen vill vara med och fira min födelsedag på det här sättet. Kanske känner ni inte mig, men fått hjälp av mina recept? Genom att skänka en liten slant till min insamling kan ni visa er uppskattning samtidigt som ert bidrag ger en gnutta ljus i vardagen till ett sjukt barn som behöver en paus från allt elände.

Jag kommer att skriva fler inlägg om det här de kommande veckorna. Varför jag valde just project Liv, den oundvikliga prestationsångesten (kan jag verkligen få in 1500 euro?) och andra reflektioner under insamlingens gång som ploppar upp.

Här kommer ni till min crowdfunding!

En tröja som jag gjorde i dagis. Det enda bekymmer man borde ha i den åldern är vilken färgbytta man ska doppa sin potatishalva i som näst – och kanske vad det blir för lunch efteråt? Små barn ska inte behöva oroa sig för livet, men de gör de såklart. Jag minns att jag gjorde det – och det var ju verkligen onödigt. För livet blev ju bra ändå. Men det tog mig lång tid att nå dit – och alla barn har inte så mycket tid som jag. Det gör verkligen ont att tänka på. 

Insamlingen är öppen till 30.12 – med en mellanrapport 15.12 efter min födelsedag.

TACK SÅ MYCKET FÖR ERA BIDRAG! <3


13

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Close